Allt har en start....

En önskan , ett behov. Detta gäller oavsett vad vi pratar och funderar på. VD för det stora företaget undrar hur han ska höja effektiviten i sitt bolag, skidskytten funderar hur han/hon ska klara att skjuta alla träff - och Hannah tycker nu tiden är mogen att flytta till eget rum. Inte går det att sova i mamma och pappas rum när man har fyllt fyra år.

Staffylokocker i ögonen gör att man inte får vara på dagis - men energi nivån är inte påverkad - tvärtom. I måndags bestämde sig Hannah, att rummet skulle göras färdigt NU !!! Sagt och gjort, vi målade ett varv, och skulle åka och beställa tapeter. Efter att ha bläddrat förbi några prover - säger Hannah - den ska jag ha! Men svarar jag - vi har ju flera kataloger att gå igenom. Det naturliga svaret kommer omedelbart - VARFÖR DÅ, jag har ju bestämt mig.

Så är det i övriga livet också. Människor har svårare och svårare att fatta beslut - hjärnan går på högvarv, konsekvensanalyser ska göras på både stora och små saker. Många gånger krånglar vi till det - gör en kort reflektion, känn efter i magen - och sedan gå till ACTION. Reflektion - Action - känner att jag har lyckats med Hannah !!

  Sedan går allt inte på en gång. I Hannahs fall blev det ju en beställningstapet - men målningen gjorde vi tillsammans och hon var nöjd - vi var på väg mot målet. Detta kan också översättas i organisation/personer och näringsliv. Det bästa i många situationer är att göra något - något som leder mot målet. Men att sitta och vänta på att saker och ting ska hända av sig själv, har aldrig varit en bra lösning.

I  dag hämtade vi tapeterna - och tro inte att det gick att göra något annat än att börja på en gång......När målet är nära är energinivån extra hög. Det är då sista varvet på skidskyttetävlingen går formligen av sig själv - framför allt om alla prickarna har träffats.

Men otrolig energirik medhjälpare - och det erkänner jag , lite svordomar - så blev Hannah och jag klara med väggen.  

Ett varv målning kvar - sedan är det bara att bära upp sängen från källaren. Hannah har tagit första steget mot att bli än mer självständig. Men i mål - inte då...Mamma - vi måste dammsuga...och tvätta bordet....och.........

Men känslan av att gå i mål är fantastisk, oavsett det är med en organisationsförändring, en tapetserad vägg - eller en skidtävling. Jag tror att det är därför som livet, det personliga livet -  många gånger är lite besvärligt att leva - det är svårt att bli färdig - MEN MÅL MÅSTE VI ALLA SÄTTA UPP !!! För att gå i mål - är det bästa som finns !!

Vilken intensiv vecka som var...

Som livet i övrigt upp och ner....

Sent i går kväll tog vi en promenad på kyrkogården och reflekterade. Ett vackert ljus tändes för bästa pappa Uno och ett ljus för Gustav. Känslorna kommer, minnen och stunden på kyrkogården är nyttig mitt i en motorvägsvardag.

Lördagskvällen ställdes också upp och ner. På facebook såg jag att det saknades en ur polisskaran i Sollefteå. Tog telefonen och ringde  direkt, signalerna gick fram - och till slut svarade mottagaren. Lättnad var det första som kom över mig - men sedan saknad och stor sorg när berättelsen om dagen i polishuset förtäljdes mig. Ett ljus ytterligare ljus tändes på himlen.

För övrigt var förra veckan - veckan då SKRÄLLEN kom till Sollefteå. Hade äran att leda workshops på Hullstagård under torsdagen. Min förvåning var total - när jag i publiken ser en av våra "höjdare" i kommunen sitta och lyssna på mig ( från att ha undvikit mig i närmare 20 år)Och det fanns flera olika att välja på.

En intensiv jobb  och idrottvecka avslutades i Umeå - med två handbollsmatcher. Heja SHK, vilka kämpartjejer - ni kommer att gå långt i livet, ja precis så långt som ni bestämmer er för.

Såg Da vinci-koden i lördags ( återigen) - så tänkvärd ! Och så välgjord !

Avslutar med några tänkvärda ord:

Personligt Ledarskap!

Människor äro ivrigt sysselsatta med planer på att förbättra sina liv.

Men detta siktande på framtiden, innebär en stor livsförlust.

Det flyttas fram varje dag.

Det rycker bort det närvarande medan det ger löften för ett ovisst kommande..

Det största hindret för ett verkligt liv - är den förväntan som beror av morgondagen, 

man förlorar den dag som är.

Du ordnar och obesörjer vad som ligger i ett ovisst ödes hand, men vad du har i din egen hand, det låter du fara.

Deras liv är ytterst kort, som jämt äro i sysselsättning.

Helgen stavades H A N D B O L L , till och med Hannah bokstaverade detta på läktarna i sin skrivbok. Många matcher, spännande matcher - ungdomsidrott när det är som bäst ( men också som sämst) Tårar, ambulanser, skrikande föräldrar, ja - det är inte lätt att vara ungdom i dag.

Efter 16 av 24 timmar av lördag/söndags dygnet ägnats åt kasern/Vallaskolan kändes hjärnan tom. Mycket på att göra listan, hjärnan snurrade som ett vindkraftverk - men kroppen sa åt mig - sova och vila. Jag greppade boken Vägar till visdom, och kröp ner i sängen tidigt. Efter att ha läst sagan om den kreativa kaninen som fick både flodhästen och noshörningen ett tro att han var bäst i dragkamp - somnade Hannah och jag började för tredje gången läsa boken om visdom.

Målet för varje dag är alltid att försöka lämna vår bidrag till att göra världen lite bättre. Och att skapa en bättre värld kräver kärlek, godhet, kunskap och sist men inte minst  - visdom.

En vis människa kännetecknas av :
Människointresse,  bred kunskap och erfarenhet, förmågan att skilja mellan det vi vet och det vi inte vet, förmågan att formulera de rätta frågorna och finna de bästa svaren, ödmjukhet, självinsikt, förmåga att ge goda råd, förmåga att agera.

Så klokt, och utifrån detta i åtanke - kommer dagen att prioriteras i enlighet med ovanstående, vindkraftverket snurrar och energin kommer - måndag morgon är en härlig tid på veckan.